Lev nu =)

Tänk vad livet ändå är rätt underbart! Att man ändå måste klaga ibland. Varför? Ja är det inte för regnigt, så är det för blåsigt. Och är det inte för soligt så är det för molnigt. Är det inte för kallt så är det för varmt... Ja jag skulle nog kunna skriva upp massor här som ni alla skulle känna igen er i. Tänk bara det här med barnen, de käraste man har. Men först är de för små, sen är de för stora. Först är de tysta och sen kan de inte knipa *-*. Först sover de inte en hel natt och går upp i ottan, sen sover de som stockar och man får bokstavligen dra upp dom ur sängen! Är det inte underbart!? Varför njuter inte människan av sekunden, minuten, timmen som är NU? 

Mina kottar är nu så stora att det "faktiskt mamma, är pinsamt att hålla handen inne på Bergvik". Pussar och kramar delas endast ut när ABSOLUT INGEN ser på!! 

Ja jag är ju heller inte mer än människa.. Varför levde inte jag i nuet?! Eller gjorde jag det? Har tiden bara fullkomligt rusat iväg?

Ja jag är då inte en dag äldre.. Men det är väl skrämmande.. Förra veckan hade vi en stört skön vikarie, och vet ni? Hon är BARA 10 år äldre än min äldste son!!! Fy f**n, vart har tiden tagit vägen?!! Men åter igen, JAG är ju å andra sidan inte mer än ett par månader äldre än vikarien, Thi hi ;)

******

Carpe Diem